CSN, SATS, elbolag och andra som gillar tankspridda-fällor

Tankspriddafällor är sånt där man medvetet utnyttjar vår glömska för att tjäna stora pengar. Till exempel datumparkeringar, automatiska bindningstider, CSNs påminnelseavgifter, elbolagens tills vidare-avtal, bolåneränte-trix m m:

CSNs guldkalv: påminnelseavgifter.
Lägg därtill en beskäftig minister

Studiemedelsnämnden, CSN, drog 2019 in 352 miljoner kronor enbart i påminnelseavgifter, som ju 2015 höjdes från 200 kronor till ofattbara 450 kronor, rapporterar SVT.

450 kronor! Har du någonsin hört talas om ett företag som tar ut sådana påminnelseavgifter. Nä, det är förbjudet. Men CSN är en myndighet.
I en intervju hösten 2020 i SVT sade ministern för högre utbildning, Matilda Ernkrans att “…betalar man tillbaka i tid har man ingenting att oroa sig över.”
Sådana beskäftiga uttalanden kan få en att baxna, särskilt om man är tankspridd. Dessutom har Matilda fel. Det vore oroande för statskassan om alla betalade i tid. Staten skulle förlora hundratals miljoner i intäkter.

2016, året efter det att avgiften höjdes, fick CSN 41 procent av sina intäkter enbart från påminnelseavgifter. Konsumentverket och statens egna kontrollorgan hade redan när avgiften var 200 kr kritiserat CSN för en sjuk affärsmodell där man var kraftigt beroende av påminnelseavgifter för sina inkomster. Säg så här: Vad är incitamentet att få människor att betala i tid om jag är beroende av att de betalar försent?
Regeringens svar på kritiken: Miljonerna som rullar in är inte längre öronmärkta för CSN.
Fiffigt.

Matilda säger – och du kan lyssna på intervjun här – att fler betalar in nu i tid.
Jaha, men samtidigt har straffintäkterna ökat. Färre personer betalar mer straffavgifter och – varnar kronofogden som får sopa rent – det är ofta mindre bemedlade som åker dit på detta. De har inte råd.

Gymkedjornas fiffiga intäktsmodell
Max, 33, ville 2018 testa en månad på gymkedjan SATS. Egentligen är han ganska ointresserad av den typen av träning. Han spelar squash, badminton och cyklar. Men han tänkte han kunde göra det med sin syster. Efter ett par veckor bestämde de sig för att inte fortsätta, men han väntade en liten tid innan han sade upp abonnemanget. Det skulle han inte ha gjort.
“Det har gått 32 dagar och du är tyvärr två dagar över tid med din uppsägning.”
“Ja, jag förstår, Självklart betalar jag för en månad till.”
“Nej, det innebär att du automatiskt går in på ett årsabonnemang.”
“Va!? Men jag ska ju inte fortsätta.”
“Sådana är våra regler”.
Det kostade honom cirka 5000 kr, trots att han inte ville fortsätta.

Har du tänkt på att gym ofta är tomma på sommaren och större delen av dagen (utom precis efter nyår). Företag betalar för sina anställda (det är avdragsgillt för företag) vare sig de går där eller inte. Och så har vi de långa bindningstiderna och bindningstider som automatiskt förlängs. Konsumentverket gick 2017 på ett gym som hade bindningstider på hela tre år. De tvingades korta det.
Glömskan hos kunder kan vara en lönsam affär… Lyckligtvis verkar vi ha en ny trend, där man tydligt säljer på frihet för kund. T ex Netflix, Spotify, Storytel och många tidningar: Avbryt abonnemanget när du vill. Ingen bindningstid. Det är deras primära budskap. SATS erbjuder den möjligheten, till ett högre pris och i liten stil långt ned i listan av “skräddarsydda” möjligheter.
Hurra för de människovänliga betalmodellerna.

Datumparkeringar, ny P-app

En dag i veckan ska du flytta bilen för att det är städdag (även om gatan inte städas och det inte finns något uppenbart behov). Gatuförvaltningar och parkeringsbolag har tjänat hundratals miljoner kronor på alla gånger som vi glömt att flytta bilen för en städdag som inte inträffat.
Däremot införde Stockholm 2017 en parkeringsapp som påminner dig 15 minuter innan din parkeringstid går ut. Det är fantastiskt. Staden förlorar säkert många miljoner på den appen. Men medborgarna jublar (och förresten hämtar stan in pengar från andra håll, men det är i alla fall rakare än att ha glömska som intäktsmodell).

Elbolagens luriga ”tills vidare-avtal”

I samband med avregleringen av elmarknaden införde många elbolag dyra så kallade tills vidare-avtal. Abonnenter hamnade automatiskt i en kategorin och betalade automatiskt överpriser. Om man ville byta avtal kunde man höra av sig.
Det borde blir rusning, eller hur? Vem vill betala extra mycket för sin el?
Men vi är människor: Sådant där glömmer vi lätt, och förresten tror många att tills vidare-avtalet är schysst. Det är det inte.
Energimarknadsinspektionen uppskattade 2011 att hushåll som inte ansträngt sig för att komma bort från dyra listan betalat in omkring åtta miljarder kronor mer sedan 2008 än om de hade haft till exempel ett rörligt el-avtal.

Automatisk förlängning av avtal
Se upp med sådana avtal. De är vanliga i till exempel i fastighetsbranschen (det är nog där man lärt sig upplägget) men finns nu i många branscher. Om du inte säger upp ett avtal före ett visst datum förlängs det automatiskt, ofta i ett år och då kanske du återigen glömmer att säga upp det. Det finns företag där personalen får direktiv att inte höra av sig till kunder vars kontrakt är på väg att automatiskt förlängas månaderna innan det ska ske. Princip: Väck inte den björn som sover.

Bankräntan
Du gör en bra deal med banken tycker du när det gäller bankräntan. Du får en extra låg ränta. Men när räntorna går ned så ”glömmer” banken att justera ned dina räntor i linje med din rabatt. Om du ringer ”kommer de ihåg” att justera. Detta har satts i system. Troligen just för att vi ofta glömmer att påminna bankerna…
Frågan är inte så aktuell om räntorna går upp. Den justeringen glömmer banker inte, men se upp sen, när räntorna vänder ner: oj vad glömska en del banker blir.

ANDRA TANKSPRIDDAFÄLLOR
Bensinmackarnas fälla
Många bilförare är invanda på bensindrivna bilar, andra på diesel. Vad händer då när man tankar? Jo, alltför många häller bensin i sin dieselbil, av gammal vana, eller diesel i bensinbilen. Så funkar människan! Hon går på rutin. Och hon/han känner sig som en idiot. Feltankningen kan dessutom bli dyr att rätta till.*
Detta är knappast en avsiktlig tankspriddafälla, som i fallet med automatisk förlängning av kontrakt och liknande. Men självklart borde misstaget vara omöjligt, till exempel genom ett larm som känner av ångor från tanken, eller ett annorlunda pistolhandtag.
Det är som gamla tiders lås som slog igen av sig själva när man stängde dörren. Hur många tvingades inte ringa till låssmeden… Hur dum kände man sig inte! Och dyrt var det…
*(Om du upptäcker att du tankat fel: starta inte bilen. Gör ingenting.)

Vi är vanedjur.
Mycket av det vi gör sker per automatik och genom rutiner. Vi gör det utan att vara medvetna om det. Ibland går det snett, som detta exempel från Tyskland visar:
Det rådde brist på bensin och en mack chockhöjde till 90 kr/liter för att avskräcka bilister från att tanka. Men många tankade utan att se höjningen. De tittade inte på priset utan tog för givet att det var ungefär som det brukar. En kund tankade sin BMW 21 liter och ombads betala 1 900 kr, rapporterar tidningen Bild.
– Jag lade inte märke till priset. Det är bedrägeri, sade kunden.
Men enligt polisen har macken inte gjort något fel. Det stod ju 90 kr/liter. Det blev – kanske oavsiktligt – en tankspridda-fälla.

Har du något tips på en typisk tankspriddafälla. Skriv in till kontakt@tankspridd.se

Dela/spara:  
| Fler

Skriv din tankspridda berättelse...




Se de roliga filmerna

Multitaskare ramlar i bassängen .
Dam tappar tråden.
Ordning i modern konst.
Ficktjuv lurar hjärnan.
Auktion med klubbfadäs.

Sådant vi glömmer

Många glömmer att svara på mail på jobbet, även viktiga mail, visar en brittisk studie. Se listan på 18 saker vi oftast glömmer.

Slöseri med tid

Gissa hur många timmar svenskar letar efter saker på sina arbetsplatser.

Läs det hårresande svaret!